tanken äcklade mig
om jag skulle ångra mig?
lämna ut mig själv till någon på en kort visit i dens mun.
hon talade säkert inte sanning
men det spelade inte så stor roll, tanken var fastrotad.
utan att jag ens hann tänka så såg jag den vedervärdiga tungan flyga mot min mun
och jag ville ju inte vara elak
nu var det defenitivt försent
nu var hon bosatt i mig - jag var bosatt i henne
skulle man skratta eller gråta?
jag visste inte vad som var värst
dagen efter bestämde jag mig för att avsluta hela vår vänskap.
för några veckor sen försvann hennes bakterier ut ur min mun.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar